Vi hade bestämt oss för att sticka ut och dansa denna kväll.
Vi hade ätit räkmackor o druckit vitt vin när taxin ringde och sa att han stod utanför.
Fnissande, skrattande och lite på örat klädde vi på oss.
Väl ute vid taxin bestämde jag mig för att sätta mig fram, varför vet jag inte.
Min väninna satt sig bak, bra val tänkte jag.
Han körde oss till stället där vi skulle släppa loss och ha lite kul denna kväll. Hela vägen tänkte jag bara..mums!
Visste mycket väl vem han var men kände inte honom alls.
Han släppte av oss och sa -ring detta nummer så hämtar jag er sen.
Hela kvällen satt jag bara tänkte och hade denna taxichaufför i mitt huvud.
Äntligen blir klockan så mycket så vi kunde åka hem.
Där satt jag och fläktade med mina ögonfransar åt honom.
Vi pratade massor och glömde tid o rum.
Vi sa hejdå till varandra när han släppte av mig.
Med ett leende på läpparna la jag mig och tänkte...hur och när kommer jag få träffa denna man igen?
3 månader senare den 7 mars blir det en "blind-date" som våra gemensamma vänner hade ordnat.
Där är han! skrek mitt huvud till mig....äntligen.
Det var en super härlig kväll som slutade med godmorgon!
15 år senare ler jag fortfarande och min mage knyter sig när han ge mig den där blicken.
(väninnan blev till min svägerska....vi fick varsin bror)
