De senaste dagarna har rullat på med VAB och dina ord har snurrat i mitt huvud.
Ord som sved, vissa sanna och vissa hårda, vissa helt onödiga och vissa vill jag inte ens minnas tillbaka till.
Vissa har jag lite svårt att glömma och vissa ord har öppnat en helt ny dörr för mig/oss.
Har försökt att lista ut varför dessa ord kom flygande i sådan hög fart mot mig från ingenstans?
Svårt att förstå att jag ens förtjänade dom
Känner mig som en slagpåse...
Jag har gått tillbaka och läst så långt jag har bara orkat, fann inget, letat och fann bara kärlek.
Vissa sidor fick mig att stanna upp och jag tänkte bara Wow !
Vissa sidor fick mig att minns tillbaka till sommaren, minnas en sommarkväll med en underbar människa och mamma.
Jag satt och lyssnade på henne den varma kvällen och då för första gången fick jag höra ett vackert ord...orkidébarn.
Ett underbart vackert ord som värmer mitt hjärta.
Sneglar bort och ser på min bok som jag läser just nu...ser en orkidé på framsidan.
Ser mig runt i huset och ser att jag har bara orkidéer i mina fönster.
Jag tycker att orkidéer är så vackra, alla olika, färgstarka, håller länge, lätt skötta, sköra men ändå så tåliga, står oftas ensamma i ljuset och sprider så mycket glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar