Translate

fredag 31 oktober 2014

Party for five...

Hannas Halloween Fest

Spökligt roligt !
Grönt snormos med röda köttbullar med hjärnslem till varmrätt 
Frusen hjärna med varmt blod till efterrätt 
Spökrunda i skogen och letade efter skeletthänder
Sunkig bål med lösa ögon i.
En kuslig kul kväll med nya vänner. 


tisdag 28 oktober 2014

Vattenloppor i näsan...

Efter en tung arbetsdag i Danmark var det skönt att krypa in på hotellrummet och ner i jacuzzin.
Dag tre och sista dagen fortsätter imorgon, sen återvänder vi hemåt.




lördag 25 oktober 2014

Föll ner för trappan...

med clown~näsan på.

En mörk dyster regnig och tråkig vecka har äntligen flugigt förbi.
Min näsa har varit röd i smyg denna veckan, många känslor och många tankar.

Ställer tillbaka klockan inatt
Tänker ~vill tillbaka till sommaren, vill tillbaka till friheten och lättheten, vill tillbaka till värmen och vill tillbaka till våra vänner.

Dagen har fyllt mig med små korta "möten" med våra fina vänner...Sunshine familjen och Juicy Joys föräldrar 
ni ger mig så mycket glädje.
Även svärföräldrarna va ett plus igår kväll.

Saknaden är dock stor 


onsdag 22 oktober 2014

Nu då ?...

Vad hände nu ??
Det är som en blixt har slagit ner på mig.
Från ingenstans kom känslan.

Känslan...
Vilken känsla
Vad känner jag

Åkte till Stockholm och kände mig som 18 igen...fri och rebellisk
 
Fri...
Fri från vad ?

20 år av föräldrarskap och minst 9 år till har jag kvar...
Vill både ha kakan och äta den.
Jag känner bara  jaha det var det 
Vart tog åren vägen, vart tog min lilla flicka vägen?
Åren som jag ibland tänkte -tar det aldrig slut?
Känner tomhet nu och jag trodde jag skulle känna befrielse, men så är inte fallet.

Tänker -vad ska jag nu göra?
Allt börjar krympa 
Antal människor runt matbordet minskar, mängden tvätt, antal skor och känns som om jag knappt har något ansvar längre.
Lite så att ingen behöver mig längre, en känsla som man har längtat starkt efter ibland.
Nu är den här...
Jag har en liten tjej kvar hemma som behöver mig det vet jag, men hon är så självständigt så det är nästan som jag inte behövs där heller längre.
Men det kommer också ändras snart då hon kommer in i tonåren...Oh lord !

Jaha...vad har Jag för intressen, vad vill jag göra nu på min fritid?
Ja, jag vet inte...söker på nätet men vet inte vad jag söker efter.

Jag har börjat ifrågasätta mitt jobb, är detta vad jag vill?...eller vad vill jag?
Känner att jag söker spänning o förändring, känner mig allmänt hungrig efter att få leva men samtidigt får jag dåligt samvete över mina känslor.
Känner jag söker något men vet inte vad.

Jag vet inget annat än att vara en mamma, vara tillgänglig alltid, ställa upp och passa upp.
Så det blir helt konstigt nu när allt krymper och det blir tystare runtom.
 
När jag sökte efter mitt liv på nätet fick jag upp 40 årskris !
Kanske kan det vara så...
Allt stämde in på alla punkter.
40 årskris och separationsångest inbakat i ett...Ja kanske det

Har pratat en del idag med olika personer på jobb, intressant att höra hur de tänker, hur de har gjort med utflyttade barn och hur de har hittat sig själva.

Gillade nog mest samtalet med min VD på fikan idag, skön snubbe med ett skönt sätt att se på det hela. Han berättade om sin tid i Stockholm när han var yngre. 
Rätt skönt att få höra.

Nää jag får helt enkelt ta mig i kragen och välkomna mitt nya liv.

Hon "flyttade" ut och jag gick rakt in i märkliga tankar och märkliga känslor.


fredag 17 oktober 2014

Damen i grönt...

Mörkret föll över Stockholm och staden lös upp.
Micca visade mig sina arbetsplatser och jag fick se hur hon tar sig dit o hem...mycket skön känsla.

Jag kände att tiden började närma sig, tid att säga adjö.
Jag kramade henne hårt, tårarna rann och var utan ord.

Satt på bussen till flyget, såg hur bitar av staden försvann bort och hur jag kom längre längre ifrån henne.
Tänkte ~låt inte denna stad äta upp henne.

Väl framme på flygplatsen fick jag veta att mitt flyg var inställt. 
Fick flyga till Halmstad istället och taxi därifrån hem.
Glad över att det inte blev Malmö som för vissa andra.

När planet rullade ut på startbanan och planet släcktes ner...sprack det för mig.
Jag tittade ut igenom fönstret och ner på henne i den stora staden...tårarna ville inte sluta rinna.

Plötsligt kände jag en hand på min arm och jag vände mig om.
~Du är ledsen sa hon
Oj, vad det kom då...

Jag berättade för henne om känslan om att lämna sitt barn, känslan att separera sig från något man har haft i 19år vid sin sida, känslan att lämna sin bästa vän.

Hon tröstade mig med varma ord och berättade själv om sina känslor när hennes tre pojkar lämnade hemmet.
Samma känslor och tankar....

Ett mycket givande samtal om familj och om livet efter barn.
Jag vet vad hennes man, barn och barnbarn heter men fick aldrig veta hennes namn.
Hon sa en sak som jag sent kommer att glömma 

~Jag kände igen tårarna och därför ville jag trösta dig.


Svamp, guldtänder o sushi...

Ligger i hennes stora säng och ser på när hon hänger upp sina kläder. 

Vi kom till Stockholm igår med 100% energi.
Med mycket packning, mycket trötta och med mycket skratt.
Lämnade så gott som allt bara på hennes rum och drog in till storstaden.

Shoppade loss lite, mötte upp henne vännina, åt gott och hade en super rolig dag tillsammans.
Vi kom hem på kvällen och hängde med min super trevliga kusin.

När jag ligger här och ser på tänker jag ~ är detta verkligen min dotter? så stor hon har blivit, så stolt jag är, så långt hon har kommit, vilken mod hon har, kör sitt eget bryr sig inte om vad andra tycker, vilket "Jag" hon har, känner mig så hel när vi är tillsammans känner bara massa kärlek.

Imorse vaknade vi samtidigt och tittade på varandra, rullade samtidigt mot varandra och kröp ihop, gosade och kramades. 
Tänkte ~ detta är sista gången vi ligger och gosar på länge..kommer dröja till nästa gång.

Musiken spelar i bakgrunden med sköna toner och känner mig så anslappnad när jag ligger här på hennes rum. 
Hör Stockholmstrafiken igenom hennes fönster och känner doften av höstluften.

Ikväll lämnar jag halva mig kvar här...men först ska vi ha en till hel dag tillsammans innan jag tänker fälla några tårar. 


torsdag 16 oktober 2014

Vissa ville följa...

med till Stockholm.

Herr Klädstång och Mr Högtalar Marschall gick upp tidigt imorse tillsammans med deras damer för att följa med oss.

Herr Klädstång är en lång och ståtlig man inte så tung men mest bara i vägen.
Däremot Mr Högtalar Marschall är en liten kompakt man, mycket trevlig att ha med men...väger en hel del.

Deras damer Fru Smyckeskin och Fröknarna Galgar är endast med för att de måste.
De gör inte så mycket väsen av sig, de beter sig så som damer gör när man är ute och reser.

Vi har även med oss två stora godsväskor på denna resan.
I dem ligger hennes liv.

Den röda är lätt att transportera medan den blåa hårda har bestämt sig att den ska inte rulla för fort.
Som ett litet barn protesterar den genom att visa att den har en egen vilja.
Vilket den visade oss tidigt imorse och vi var nära att missa vårt X2000 tåg i Hässleholm. 
Som straff ställde vi den i skamvrån.

Som tur är vi två starka tjejer som har bestämt oss att detta ska gå.

Just nu står och ligger alla fint, men vi fasar för hur våra resenärer kommer bete sig när de kommer till storstaden Stockholm.
Man vet ju hur bönder beter sig när de kommer utanför 50 gränsen.





tisdag 14 oktober 2014

Färdig Bakat...

För 20 år sen fann jag ett recept på Kärleksmums och bestämde mig för att jag ville börja baka.

Vi blandade ihop en smet tillsammans och hällde kärleksfullt ut smeten på en långpanna.
Vi ställde ugnen på 37 grader och lät kakan stå inne i 9 månader.
Den 14 juli var min kaka färdig och den plockades varsamt ut.
Den var så fin, alldeles perfekt !

Jag lät min Kärleksmums svalna lite och såg på medan med stolta ögon på mitt mästerverk.

Jag började skära upp lagom stora fyrkantiga bitar.
För vart år som avslutades lade jag en bit av kakan i den vackraste kakburken någonsin.
Jag plockade varsamt upp en ny bit vart år och började om med att stryka på chokladglasyren och strösslade på kokosflingor. 

Tålmodigt, försiktigt, noggrant och kärleksfullt höll jag Kärleksmumsen i min hand. 
Jag gjorde allt jag kunde för att det skulle bli så bra och perfekt som möjligt.
Jag försökte forma min kaka så gott jag kunde utan att fördärva den eller göra den till något den inte var. 
Tycker jag lyckades rätt bra. 

Nu är alla bitarna i kakburken och det blev totalt 19 stycken.
Långpannan är tom nu förutom några smulor som ligger kvar.
Smulorna kommer få ligga kvar länge känner jag, kanske skrapar jag ihop dem och förvarar dem i en ny lite burk.

På torsdag tar jag min vackra kakburk med Kärleksmums i och åker till Stockholm med den.
Jätte roligt men samtidigt ledsamt att tvingas lämna kvar den vackra kakburken där.

Jag hoppas att mina Kärleksmums håller sig, hoppas att inget Kakmonster kommer och äter upp allt eller skadar dem på något sätt.

Jag visste att jag var färdig med att baka Kärleksmums men visste inte det skulle vara så svårt att lämna ifrån mig dem.

Men samtidigt ger det mig chansen att fokusera på mitt andra bakverk, nämligen mitt Vaniljhjärta.
Hittills är det 10 st Vaniljhjärtan som ligger färdiga i en annan vacker kakburk och väntar på att bli full.

En vacker dag har jag bakat färdigt helt,
det förstår jag.
Men jag ber till gudarna att jag aldrig tappar bort mina kakor och att vi alltid håller ihop...Bagaren, Kärleksmumsen och Vaniljhjärtat.

Vem trodde att det skulle kännas så här när man var klar ?

 



söndag 12 oktober 2014

Welcome to Burlesque...

Kristallkronorna hängde i änglarnas händer från taket
Golvet fylldes med stora kandelabrar och levandeljus
Paljett dukarna låg på de små runda borden med guldförgyllda stolar runt om
Ljuset släcktes och scenen fylldes med en vacker Burleque Show

En annorlunda kväll...
 

lördag 11 oktober 2014

Sömnlös...

Vaknat flera gånger under natten och tänkt ~är allt väl med henne?

Micca ringde igår kväll och berättade glada nyheter om två olika provjobb.
Att hon inte kommer hem idag utan någon gång nästa vecka.
Jag är verkligen så glad för hennes skull och jag förstår verkligen känslan av att vara ung i en storstad.
Jag vet exakt hur det känns...

Jag vet att denna stad vi bor i är för liten för henne, men hoppas att hon en dag kommer att se det vackra och det stillsamma i vår lilla stad.

Jag är samtidigt överlycklig över att hon är bara en timmes flygresa bort och att hon inte är på andra sidan Atlanten.

Jag känner mig trygg att hon bor hos min  snälla och super trevliga kusin. Det är skönt att veta var och hur hon bor.

Många tycker jag är galen som har GPS på mina tjejer, men i detta läget är den största tryggheten jag har.
Att vakna och undrar har hon kommit "hem" är hon okej ?....finner jag lätt svaret med bara ett knapptryck.
Galen ? kanske det...men för mig är det så mycket lättare att vara lugn över att hon lever sitt vuxna liv i storstaden.
Jag stör ju inte henne på detta sättet med massa onödiga sms, hon vet inte ens om att jag "tittar in" på henne.

Kommer Micca att ta sitt pick och pack och flytta till Stockholm ? förmodligen 
och det känns faktiskt helt ok.

Jag bubblar av gladje för henne skull, jag ska bara vänja mig vid känslan att hon inte är i närheten.
Vänja mig vid tanken att min bäbis inte behöver mig längre och att hon är en vuxen kvinna i sina bästa år.
Jag sa till henne igår ~ håll huvudet på skaft och tappa aldrig ditt jag.

Jag älskar dig så ohurhört mycket och vill aldrig att något ont ska komma dig nära.





onsdag 8 oktober 2014

Absence...

Tankarna är inte här just nu

Ikväll håller vissa helg och jag längtar tills fredag eftermiddag,
då jag tar min jobb~korg och drar hem för att hålla helg.
En spännande helg väntar på oss med massa festligheter.

Kom ihåg att det är nu man lever
vänta inte på en bättre dag det är inte säkert att den dagen kommer.
 
 
Life is like a Burlesque show

tisdag 7 oktober 2014

Nu jäkla...

händer det grejer !

Idag har jag fått de två roligaste sms någonsin.
Ett från min älskade man som berättade om hans nya tjänst på hemmaort, vilken glädje !
Det andra från min bonusson som ska på intervju denna vecka, hos den STORA BOSSEN på det super stora företaget. Otroligt hur det hela har gått till. 
Får han jobbet så ska jag berätta...nu håller vi tummarna.

Ikväll blir det festmiddagen för man, bonusson och dotter min som åker på äventyr imorgon till vår huvudstad.
Önskar henne alla lycka till och hoppas på goda nyheter till helgen.

Nu håller vi tummarna hårt för dom !!


 




söndag 5 oktober 2014

En getost ? eller var det en mögelost...

Fantastiska 24 timmar med 
min älskade bror och dotter i Köpenhamn.

Strålande väder i en fantastisk vacker storstad.
Har svårt att sätta ord på denna härliga och roliga helg.
Jag låter bilderna få tala för sig själv.

Vi har haft en super kul tid tillsammans 
Detta gör vi om...































fredag 3 oktober 2014

Copenhagen next stop...

Hej hallå... 

Ett tag sedan sist
Ja vad säger man?...
Höstigt, inget roligt att fotta förutom levande ljus
Sol och värme är som gott borta.
Mysfaktorn är hög men inget att blogga om
Morgondagen bjuder på fest i Köpenhamn med min älskade dotter
och vår hemliga gäst...sen studentpresent 
Ska bli sjukt roligt att få hänga med dessa två i 24 timmar
Vi får se vad denna storstad bjuder oss på när mörkret väl faller.

Ha en go fredag alla....peace/shanti
Let the party begin