Translate

onsdag 3 september 2014

Helt slut...

Vad är det dom säger....små barn små bekymmer stora barn större bekymmer.

Vad är det som gör att stora "vuxna" barn tro sig veta allt och vi föräldrar är dom trögaste, tjatigaste och dummaste som finns?
Vad är det som gör att de inte vill lyssna på våra råd?
Vi har ju varit med ett tag nu så vi har ju lärt oss. 
Visst ska de begå sina egna misstag, men vissa misstag och dumt förnuft kan ju undvikas om vi redan nu flaggar med röda flagga.

Kontrasten är stor hemma just nu mellan barnen...
Den ena är det en daglig mantra om just livet, vänner och om hur alla är olika.
Där finns små ritualer som ska göras i rätt ordning, men jag vänder upp o ner på dom för att unvika tvångstankar längre fram.
I just detta fall känner jag mig helt matt och otillräcklig.

I andra fallet känner jag mig stressad, irriterad, frustrerad och förbannad.
Vill skrika, dra i kroppar och smälla i alla dörrar som finns.
Men som den utomstående föräldern står jag snällt vid sidan om och ser på.
Jag biter mig hårt i underläppen, händerna är hårt knutna, hjärtat slår hårt och ansiktet skiftar i rött.
Hur ska man göra för att bli förstådd?
Hörs det vad vi säger?
Går det in eller förblir det som tomma ord i ett vakum?
Varför tar man inte mer ansvar?

Tredje fallet vill jag bara sätta mig ner, ta den i händerna och säga...men lilla vän hur tänker du här?
Hela världen ligger i din famn, du har all tid i världen, varför ha så bråttom?
Sakta ner, andas, tänk och få saker på plats först.
Hur gör man sig förstådd, hur drar vi i handbromsen, varför upplevs vi som idioter och helt utan erfarenhet?

Jag fick höra för ett par veckor sedan att jag var överkänslig, tog åt mig för många problem och hade för lite att tänka på dagtid.
Att jag behövde ett kreativare jobb och då skulle jag inte hänga upp mig på dessa stackars problem.
Att man skulle se allt som en utmaning i livet.

Just nu vill jag inte kommentera på det alls...kom igen bara.

Nej, just nu skulle jag helst vilja vara en barnpsykolog på heltid samtidigt som jag är en arbetsförmedlingskonsult och en ekonomiskrådgivare.



 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar