lyssnar på min mamma...
Många gånger går man och oroar sig helt i onödan
Många gånger tror man att det ska bli värre än var det är
Många gånger tror man att man vet hur andra ska reagera
Många gånger har man helt fel...
För två år sen miste jag min far, en man som jag hade stor respekt för.
En man jag verkligen inte ville stöta mig med.
En man jag verkligen lyssnade på när det väl gällde.
En man jag saknar sjukt mycket...
För 17år sen mötte jag en herre som hade/har stor pondus.
En ny man som jag fick stor respekt för
En man som alltid finns i mina tankar när det väl gäller beslut och mycket annat.
Länge har jag gått och tänkt hur ska jag säga det, hur ska jag lägga fram det ?
Idag släppte jag bomben och var så nervös.
Så skönt att kunna berätta det
Så skönt att det inte blev så som jag hade tänkt mig
Så skönt att nästan se tröst i ögonen istället för besvikelse...
Livet är inte lätt...
inte som barn, inte som ung vuxen, inte som förälder eller som gamla förälder.
Vi lär oss varje dag utav varandra
Vi lär oss av att lyssna på varandra
Vi tröstar varandra utan att behöva hålla om varandra...
Tusen tack att du är vem du är kära svärfar och tack för att ni finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar